Snö igen..
Ja, det är helt sant. Snön har bara vräkt ner, det har säkert landat en decimeter. En deci för mkt för min smak. Nu är det ju vår tycker jag. Vilka fina dagar vi haft med sol och varma vindar.. Men men, alltid blir det nåt bakslag. De e ju faktiskt bara Mars:)
Barnet sover djupt i sin säng och jag sitter som vanligt alldeles ensam i soffan. Det är bara att vänja sig oxå, sambon har fått nytt jobb så han kommer att vara borta på vardagarna framöver.
Rullar in en å annan fin krona istället så då får man acceptera ensamheten:)
Vi får ta vara på helgerna istället.
Det känns som vi hittat varandra efter 4 år. Joda, barn och hus har vi hunnit med under tiden fast vi knappt kände varann. Eller, jo de e klart man kände varann men nu är det på nå vis på ett annat plan. Minst sagt stormigt kan man ju säga att det varit i vårt liv, både up`s and down`s har det haglat tätt över oss.
Jobbigt har det varit för oss båda men nu känns det som att vår framtid ser alldeles solklar ut.
För mig finns ingen annan jag kan tänka mig att dela livet med heller.. När det varit som jobbigast vissa gånger kan man ju ärligt erkänna att man tänkt tanken att, Nej, nu skiter jag i det. Men när man då tänkt på hur det skulle vara att träffa en ny, nja.. Inte helt aktuellt. Finns lixom inte i för mig att man skulle börja om med nån annan.
Nope, jag älskar den jag har och vill leva mitt liv med honom.
Så då vet du det min älskling, så du inte får hjärnspöken om du läser här..
Det finns ingen annan, ingen alls... Bara Du!
På hästfronten händer det egentligen ingenting men ändå nåt nytt varje dag. Inget superintressant men lite kanske. Vissa faller bort och vissa finns kvar. Vi får se va som händer.
Jag vill ju fortfarande ha MIN häst, han som inte kan vila, hehe...
Vilket snack..
De blir nog hämtning den där mörka natten, hmm.. Kan ställa dit nån annan, undrar om det märks?
Nähäpp, kanske man ska slå ihop sina blå en stund-. Imorgon är de ju jobb igen, man är ju alltid sen på morgonen. Att man aldrig lär sig att det är totalt omöjligt att släppa ut hästar, klä på sig själv, klä på barnet, sminka sig, dricka kaffe och röka samt bre mackor och inte att förglömma, ge katterna mat på 20 minuter.. Helst ska oxå bilen vara igen-isad oxå så man måste skrapa rutorna tills fingrarna är blå..Puhh..
Ändå ställer jag klockan på säkert en å en halv timme innan vi måste åka. Men de e ju såååå skönt att snooza, alldeles för skönt.
Min alldeles egna teori är att jordens dragningskraft enbart styrs till sängen på morgonen så att man verkligen får kämpa sig ur.. Gäsp..
Natti!!
Barnet sover djupt i sin säng och jag sitter som vanligt alldeles ensam i soffan. Det är bara att vänja sig oxå, sambon har fått nytt jobb så han kommer att vara borta på vardagarna framöver.
Rullar in en å annan fin krona istället så då får man acceptera ensamheten:)
Vi får ta vara på helgerna istället.
Det känns som vi hittat varandra efter 4 år. Joda, barn och hus har vi hunnit med under tiden fast vi knappt kände varann. Eller, jo de e klart man kände varann men nu är det på nå vis på ett annat plan. Minst sagt stormigt kan man ju säga att det varit i vårt liv, både up`s and down`s har det haglat tätt över oss.
Jobbigt har det varit för oss båda men nu känns det som att vår framtid ser alldeles solklar ut.
För mig finns ingen annan jag kan tänka mig att dela livet med heller.. När det varit som jobbigast vissa gånger kan man ju ärligt erkänna att man tänkt tanken att, Nej, nu skiter jag i det. Men när man då tänkt på hur det skulle vara att träffa en ny, nja.. Inte helt aktuellt. Finns lixom inte i för mig att man skulle börja om med nån annan.
Nope, jag älskar den jag har och vill leva mitt liv med honom.
Så då vet du det min älskling, så du inte får hjärnspöken om du läser här..
Det finns ingen annan, ingen alls... Bara Du!
På hästfronten händer det egentligen ingenting men ändå nåt nytt varje dag. Inget superintressant men lite kanske. Vissa faller bort och vissa finns kvar. Vi får se va som händer.
Jag vill ju fortfarande ha MIN häst, han som inte kan vila, hehe...
Vilket snack..
De blir nog hämtning den där mörka natten, hmm.. Kan ställa dit nån annan, undrar om det märks?
Nähäpp, kanske man ska slå ihop sina blå en stund-. Imorgon är de ju jobb igen, man är ju alltid sen på morgonen. Att man aldrig lär sig att det är totalt omöjligt att släppa ut hästar, klä på sig själv, klä på barnet, sminka sig, dricka kaffe och röka samt bre mackor och inte att förglömma, ge katterna mat på 20 minuter.. Helst ska oxå bilen vara igen-isad oxå så man måste skrapa rutorna tills fingrarna är blå..Puhh..
Ändå ställer jag klockan på säkert en å en halv timme innan vi måste åka. Men de e ju såååå skönt att snooza, alldeles för skönt.
Min alldeles egna teori är att jordens dragningskraft enbart styrs till sängen på morgonen så att man verkligen får kämpa sig ur.. Gäsp..
Natti!!
Kommentarer
Trackback
