Jenny Maria Therese

Jag kan många gånger tänka att "det här ska jag skriva, jag kände precis såhär" sen när jag väl sitter här så kommer lixom orden inte ur fingarna utan det nästan som "hänger sig".

Iallafall, det jag skulle komma till var att jag inatt hade en sån fruktansvärd dröm. En sån där som inte ger sig, jag vaknade tillåme en gång och somnade om men då bara fortsatte den..

Jag skulle så gärna vilja återskapa den hemska känsla jag hade så ni förstod hur fruktansvärt det kändes men jag kan inte..

Det är nu jag menar att skillnaden blir så ofantlig mellan oss vanliga skrivare mot en duktig författare..

Jag ska göra ett försök att återberätta, den riktiga känslan kommer dock att  utebli..

I väldigt korta drag så handlade den iaf om att jag var tvungen att dö från mina barn, det var som förintelsen fast i nutid.

Vi var tvungna att lämna våra barn hemma och blev satta i ett rum där vi blev ifråntagna alla våra ägodelar.

Vi blev sen tagna en å en in i ett annat rum där vi antagligen skulle bli dödade, hann aldrig få svaret på det eftersom jag vaknade..

Jag kan ärligt säga att jag nog ALDRIG haft sån fruktansvärd dödsångest, det var så otroligt hemskt att sitta där och bara vänta på att inte få leva mer. Att aldrig få se sina barn mer och att de inte skulle ha nån mamma mer..

Den paniken, det går inte att beskriva..

Det har nog aldrig varit så skönt att vakna nån gång..

Mådde dock väldigt dåligt och hela morgonen sen gick jag med ett tryck över bröstet..

Jag är så tacksam över att det just bara var en dröm och så tacksam över att mina flickor har sin mamma och pappa kvar..

Än är de för små för att förlora oss..

Mina små flickor de är mitt allt.. Mitt underbara.. Mitt hjärta.. Mina trollungar..

Mamma älskar er mest i hela världen!!!

Vi har iofs inte gjort speciellt mycket, mestadels slappat och bara pratat strunt men det kan va nog så trevligt det:)

Imorrn tar jag minsta stumpan med mig och åker till Säter där Tilda väntar. Hon åkte med Erik till Säter i fredags och har haft myshelg med mormor alldeles för sig själv:)

Skönt för  henne att få full uppmärksamhet några dagar. Älskade lillstumpan<3

Vi blir kvar där till lördag så nu ska vi försöka hälsa på de som inte fick nån påhälsning sist..

Kort uppdatering idag, får blir mer en annan dag.

Kram på er!

Min fina lilla häst!

Inte min häst men världens finaste:)

Ååå va roligt, inte...

I år känns det inge skoj att handla eftersom pengarna inte räcker lika långt som vi är van med.

Å barnen blir äldre och ska ha dyrare saker, det duger inte längre med vad som helst utan det ska va mobiltelefoner, kameror, TV spel, gående leksakshundar för 1000 spänn (Tilda hittade den på en affär i Katrineholm. Det var det ENDA hon ville ha i hela leksaksaffären) och gud vet vad..

Jag tycker inte det är roligt.. Tror Charlie får handla i år.. ;)

Tänk hur det är med pengar, det är så infekterat ämne, ingen vill prata om det. Hur mycket man får i lön, hur mkt räkningar man har, hur mkt pengar man får kvar efter man betalt allt varje månad. Sånt sticker i ögonen på folk, oavsett man säger att man har mkt pengar eller inga alls.

Alltid retar det nån oavsett vad man säger.

Jag har kontrollbehov vad gäller pengar, vill gärna veta vad saker och ting kostar osv..

Jag kan skrika ut till hela världen hur vår ekonomi ser ut medan min älskade sambo tycker att man ska vara tyst.

Jag tycker inte man behöver sticka under stol med att man ibland inte har råd med ditt eller datt, sen kan jag tycka att det rimmar illa att man säger att man inte har några pengar alls för att sen samma dag gå å köpa nåt onödigt, äta ute eller vad somhelst.

Jag gör det själv ibland så det var inte menat mot nån speciell så:)

Det är konstigt oxå hur van man blir att leva efter det man har.

När vi flyttade ner hit så förändrades vår ekonomiska bit rätt rejält, jag blev mammaledig och Charlie tappade traktamentet.

Utan att gå in på detaljer så förstår nog alla att det iaf blev till det sämre, men vi klarar oss fint:)

Dock märks det iaf nu när man ska köpa dessa julklappar att man inte kan handla allt man ser.

Men vet ni, jag tror barnen överlever julen iaf faktiskt..

Pengarna bara brinner upp i jul..

Mja, då ska vi se om jag får till ett mellanrum här då:)

Ja, det funka!!

Tack tack!

Hej då!

SItter och smågluttar lite på Äntligen Hemma på TV4 och de är ju för duktiga alltså:)

Tänk om man hade hälften av deras inspiration. Jag tycker det är jätteskoj att inreda och fixa och dona men oftast så befinner sig inspirationen nån annanstans. Kanske hos Martin Timell;)

Idag har det snöat hela dagen och det håller på ännu. Har kommit ett par centimeter iaf. Vore trevligt om det låg kvar men enligt Klart.se så ska det regna hela fredagen så då försvinner det väl.

På lördag får vi besök av svärfar och Bettan, de har ju inte varit hit nångång sen vi flyttade så det ska bli skoj att de kommer:)

Torsdag nästa vecka kommer Maria från Halmstad oxå, då blir de babbel babbel helgen lång:)

Tilda ska ev åka till mormor på fredag då och vara där ensam med henne över helgen.

Jag å Mira åker upp sen på¨måndagen efter bilen besiktats.

Var ju nästan nyss uppe där men det är rätt skönt att komma "hem"..

Man får passa på nu innan Tilda börjar skolan och innan jag får jobb. Då blir det svårare.

Jag har ju inget speciellt att göra nu på dagarna iaf, ingen häst, inga måsten alls faktiskt.

Om ett par veckor ska jag få åka till Annika i Vingåker och rida hennes Goggles en liten sväng:) Spännande, eller inte;) Har ju inte ridit på snart ett år så jag lär väl känna mig som jordens nybörjare. Får nog säkert inte ens på mig stövlarna förstår jag..

Det är då en jäkla tur att man får nåt så fint och underbart för att utsätta och "förstöra" kroppen på det här viset..

Slutgnällt för idag, nu ska jag kolla om Tradera har några jeans åt en lite lönnfet kvinna i sina bästa år;)

Vårt lilla gryn<3<3

Mina kärlekar<3<3

Alltså radavstånd eller vad en svenskalärare skulle sagt..

Jag gör så när jag skriver men när inlägget publicerats så finns det inte. Alla stycken sitter ihop, MYCKET irriterande.

Nästan lika irriterande som att folk har börjat särskriva så förbaskat mycket. Hallå?? När blev halva svenska befolkningen helt inkompetenta och började skriva som idioter?

Kött soppa, Tvätt maskin, Hår färg etc etc..

Jag är inte världsbäst alls inom svenskan men sån ordpolis är jag så jag blir alldeles upprörd över hur dumt det ser ut.

Måste va rent slarv eller vad tror ni det beror på?

I helgen har vi bara tagit det lugnt, Charlie har mekat lite i garaget och jag har krattat lite löv.

Hade gärna varit miljonär för idag är jag shoppingsugen, tyvärr är man ju inte det så det är bara att stanna hemma:)

Inte illa det heller iofs:)

Nåt jag glömde berätta i samband med Miras förlossning är att hon föddes med en knut på navelsträngen samt den lindad ett varv runt halsen.

BM sa att knut inte var vanligt men sen sa hon inget mer om det..

Jag har ju förstås googlat (Google borde förbjudas) om knut på navelsträngen och där fanns det förstås artiklar med både goda och dåliga nyheter.

Några hade skrivit att deras barn föddes med knut och att det idag mår alldeles förträffligt, några hade (gud förbjude) dött redan i magen eller vid förlossningen pga knuten. Vissa hade idag hjärnskador pga syrebrist pga knuten..

Vår lilla Mira mår iaf idag alldeles förträffligt bra och jag hoppas att det ska fortsätta så..

Snart kommer Idalie hit för att leka med Tilda, det blir ju alldeles otroligt skoj för henne:)

Hej hopp!

Haha, den va rolig;)

Inlägget här skrev jag i onsdags men det publicerades inte utan hade hamnat i utkastet på Blogg.se och det såg jag inte förrän idag.. Därför stämmer inte dagarna men det får funka ändå:)

Kanske därför man fick terminalglasögon på jobbet och optikern tyckte jag såg lite väl illa med högra ögat. Eller ser dåligt, egentligen ser jag inte dåligt. Ögat har svårt att anpassa sig bara som han sa..

Synd bara att glasögonen ligger i nån kartong nånstans å jag har ingen aning om vilken jag ska leta i..

Kan oxå vara så att vår dator är så jävla liten.. En pytteliten rosa gullig liten dator.. En iPhone känns större..

Nädå, så illa är det inte men nästan ;)

Idag ska jag fira att Mira accepterat nappen, kanske..(bara KANSKE).. får jag en kväll där jag kan göra annat än att sitta ihop med min älskade dotter.

Hon har nämligen se senaste dagarna använt mig som napp. Ett tag funderade jag på om jag hade dåligt med mat eftersom hon ville tutta hela tiden men icke då.

Ertappade henne med att bara snutta efter en stund, den lilla busungen;) Hon försökte inte ens få ur mat, hon hade det bara bra och somnade rätt snabbt därefter..

Mmm, tänk så liten å lömsk man kan va, hihi.. ;)

Idag har jag iaf köpt en ny napp som kanske passar fröken bättre, den andra kväljde henne. Hon har provat den nu och efter lite trugande tog hon den och somnade sedan, HURRA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Håll en tumme att det funkar ikväll med..

Jag antar att jag säkert får äta upp detta med råge pga kolik i hundra år eller nåt annat skoj men helt ärligt så förstår jag inte mig på dem som säger att det är så drygt med små barn.

Kände lika med Tilda, jag va hur pigg som helst. Det gnälls till höger å vänster om hur drygt det är att va mamma, hela hemmet raserar.. Tvätten ligger i skitstora högar, dammråttorna tar krokben på folk och håret under armarna har växt sig så långt så man kan fläta ihop det med benhåren.

Hela människan luktar unket.. Varför??

Förstår att det är skillnad på barn, vissa behöver säkert bäras på hela tiden likaväl som jag skrev ovan att Mira vill tutta hela kvällarna. Men ändå, nån stund på dagen sover väl ALLA små barn så man kan städa, tvätta eller duscha? Eller??..

Som sagt, imorgon vaknar säkert Mira med jordens kolik så jag får sota för allt jag nyss skrev;)

Den som lever får se..

En sak är iaf säker, jag går runt med konstant dåligt samvete över att älskade Tilda inte får 100 % uppmärksamhet längre.. Känns som man bara skäller och gnäller hela tiden..

Hon är superduktig med lillasyster och har inte visat nån avundsjuka genom att ge tjyvnyp eller nåt sånt. Däremot är hon lite vildare än innan och vill gärna inte gå å sova på kvällen längre..

Har även blivit otroligt känslig, gråter och blir sur för minsta lilla. Å är det inte riktigt gråt så låtsasgråter hon, allt för att få uppmärksamhet..

Skruttfia.. Inte lätt att få ett syskon heller när man varit ensam i snart 5 år.

Ja, Emma och Simon fanns ju med de första åren men nu ser vi aldrig till dem längre.. Synd eftersom kontakten med Tilda och Mira blir sämre och sämre. Mira har de iofs inte ens sett än så..

Tilda längtar ofta efter dem och frågar när de kommer hit. Vad ska man säga när det sägs och bestäms att de ska komma och så dyker de inte upp för att de hellre vill va hemma av en eller annan anledning??

Slutar med att hon bara blir besviken när man sagt att de kommer å så gör de inte det, lika bra att inte säga nåt alls..Trist...

Häromdan hade Tilda en kompis med sig hem efter dagis, Idalie, en jättegullig tjej som är ett år äldre än Tilda.

De hade så otroligt roligt tillsammans. Mitt mammahjärta var varmt hela kvällen när jag såg hur roligt Tilda tyckte det var.

Ha de gott mina kära vänner!