Ibland är livet orättvist..

Passar på att uppdatera bloggen litegrann medan jag iaf är hemma och vabbar..
Andra gången på bara några månader som magsjukan är här och härjar, blä!!
Planen var att gå på Lucia på Miras dagis i morse men det blev hastigt ändrade planer:/
Jag hoppas verkligen att det bara är hon som blir sjuk denna gång och inte alla vi som sist!
Det händer mycket tråkigheter bland mina vänner just nu.
En av mina närmsta vänner (även om vi inte varken hörs eller ses så hemskt ofta så är hon nära) förlorade sin pappa för ett par dagar sen.. Han bara segnade ihop vid köksbordet..
Så skört livet är..
Tycker så otroligt synd om henne och familjen som måste genomlida detta nu i juletider. Ja det spelar ingen roll vilken tid på året men det kommer ändå finnas i deras minnen att när julen närmar sig så närmar sig även dagen D då han försvann..
Ledsamt....
Jaha, det vardagliga här hemma flyter på.
Jobbet går bra, så lika dagis och skola. Skönt!
Igår tränade jag med Preben för Karin Öljemark för första gången.
Jag har blivit otroligt självkritisk och kände mig rätt missnöjd efter träningen. Är besviken på mig själv som inte är i samma form som innan, samtidigt som jag vet att det är ju totalt omöjligt att komma i samma form när jag inte ridit mer än ca 1-2 ggr/vecka. Nu menar jag inte att jag förut varit i nån super toppform och ridit som en stjärna, långt ifrån.. Nä men mer att jag ändå vet vad jag har kunnat och nu pallar inte kroppen. Lite av känslan har försvunnit och jag spänner mig och krånglar till det.
I det stora hela gick det väl hyfsat igår, hästen är fin och går i bra form. Det är ingen katastrof men jag var ändå inte supernöjd.
Jag avskyr att jag inte kan koordinera kroppsdelarna på rätt sätt, att jag blir vek där när jag blir stark här och tappar där när jag tar här och spänner mig i armarna när jag slappnar av i sätet och usch... Jaja..
Nä, så illa är det kanske inte men stundtals känns det så.
Preben som häst är oxå  lite klurig, sjukt känslig för minsta detalj och svarar på minsta lilla yttepyttesignal. Mycket nyttigt att rida på men ack så svårt för en halvslarvig ryttare som är expert på att ge 1000 signaler samtidigt  ;)
Fördelen är att jag vet om mina brister och ska givetvis jobba hårt med dem för att det ska bli bra, vet att det inte hjälper att bara gnälla, det vinner man inget på..
Bara gå ut 100 och sen öka ;)
Nästa vecka är det julafton och mamma och svärmor kommer hit!
Mysigt!!
Nu vaknar min magsjuka lilla unge så jag får tacka för mig.
Ha en bra jul om vi inte hörs innan!!
Kram

Kommentarer
Postat av: Jenny

God jul O gott nytt år Jenny!! Ulf hälsar också

2011-12-13 @ 11:41:16
URL: http://www.stallbommedal.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0